Jag tycker absolut inte man ska följa någon mall, som sagt, alla barn är olika och har olika behov. Men när det gäller detta kan jag själv tycka att det är vansinnigt att, trots att alla BVC och tandläkare förespråkar att minska ner på nattamålen med ökad ålder (det finns inget hälsosamt med det), välja att utöka/ge kraftigare mål nattetid. Jag vet att många barn i just denna ålder äter på natten och det måste ju ändå klassas som normalt (även fast vi valde att vänja av vår son vid 8mån - han sover för övrigt 19-07 från utan uppvak från det) men att medvetet utöka målen ist för att arbeta för att eliminera dem känns för mig (observera - för mig) väldigt orimligt. Många uppvak och oroliga nätter beror ofta på andra faktorer när barnen börjar närma sig 1år och det brukar faktiskt vara föräldrars lathet som gör att man slänger åt dem en vällingflaska etc, det är ju jobbigare att ta tag i problemet ;-) återigen så gäller ju detta normalviktiga barn som äter bra på dagen vilket jag inte har en aning om din dotter gör eller ej.
Jag skulle heller aldrig låta min son gråta till sömns och givetvis vill jag också trösta och hjälpa när han är ledsen. Han får aldrig somna själv om han är ledsen/orolig/gnällig men han får inte heller mat i dessa fall, han får mig och min närhet ist. Jag vill också hjälpa honom att skaffa bra rutiner för det är inget de får självmant anser jag. Jag vet att bröstmjölk inte skapar karies men du pratade om att introducera ersättning nattetid i detta inlägg så det var det jag kritiserade :-) När jag pratar om lata föräldrar (påpekar dock inte att ni är det för jag känner er inte) så menar jag de som väljer den lätta vägen för mer sömn, vilken oftast är mer mat. Jag menar att för att ge goda rutiner för ett barn kanske man behöver några nätter där man måste vara vaken, trösta och pussa och visa att man är där och att tryggheten finns i föräldern och inte i maten i sig.
Jag tog för givet att du var öppen för diskussion/argumentation då din blogg är öppen för kommentarer. Jag ser inte heller att jag någonstans gett dig några råd, något som är omöjligt för mig att göra då jag som sagt inte känner er och alla barn är individuella. Jag vill inte heller ge råd och det har inte alls varit mitt syfte, enbart att ifrågasätta och diskutera. Givetvis ska du fokusera på ditt barn och jag på mitt. Själv tycker jag dock att det både är roligt och lärorikt att ibland bli ifrågasatt, men det är tydligt att du inte är en sådan person (antagligen för att du har dåligt med motargument, det brukar vara den vanligaste orsaken). Lycka till med era nätter!
Normalviktiga barn över 6mån har inget behov av att äta på natten rent närings-/hungersmässigt. Men hon kanske behöver tryggheten och närheten som amningen ger 😀