Nattning och klappa händerna

Första tiden hade vi lite rutiner kring läggning med Ellie. Men när jag behövde ligga i sovrummet och natta i timmar så tröttnade jag så då fick hon somna framför tvn, alltså jag tittade på tv och hon ammade :) Så höll vi på några månader. Sen flyttade vi och jag har oftast nattat henne framför tvn men ibland i vår säng, ibland i vagnen. 

Förra veckan fick Nille försöka natta henne för första gången. Jag skulle på möhippa på lördagen så då ville vi båda att han skulle nattat henne innan dess. Han kämpade på och lyckades tillslut. Nille nattar med flaska och i början förstod hon nästan inte hur hon skulle göra men nu har hon verkligen fattat galoppen så nu har vi tom börjat natta i hennes egna säng. I den får hon sova till ungefär 22-23, då brukar hon vakna och vara ledsen så då tar jag upp henne och vi går och lägger oss i vår säng där hon somnar om efter lite amning. Sen vaknar hon upp någon gång till under natten men sen mellan 04-06 så börjar hon vakna upp jätteofta och då ammar hon, somnar, sover i ca 10-30 min, vaknar gråtandes, ammar, somnar osv. Eftersom hon somnar om ganska fort så kanske hon inte får i sig det hon vill/behöver och därmed vaknar hon fler gånger och vill äta. Har tänkt prova att ge henne ersättning och se om hon sover bättre då. 

Idag klappade hon händerna för första gången. Vi har inte försökt få henne till det eller någonting. Såklart så klappar vi händerna ibland men vi har inte "tränat" på det och helt plötsligt vid frukostbordet börjar hon klappa. Så himla gulligt <3 







Anonym
2015-04-18 @ 16:17:16

Normalviktiga barn över 6mån har inget behov av att äta på natten rent närings-/hungersmässigt. Men hon kanske behöver tryggheten och närheten som amningen ger 😀

Svar: Vet att de inte "behöver" men alla barn är olika och jag utgår inte från någon mall när det gäller mitt barn. Jag känner henne bäst och om jag tror att det är hunger hon känner så får hon självklart mat :)
Johanna Viklund

Caroline
2015-04-18 @ 22:12:13

Jag tycker absolut inte man ska följa någon mall, som sagt, alla barn är olika och har olika behov. Men när det gäller detta kan jag själv tycka att det är vansinnigt att, trots att alla BVC och tandläkare förespråkar att minska ner på nattamålen med ökad ålder (det finns inget hälsosamt med det), välja att utöka/ge kraftigare mål nattetid. Jag vet att många barn i just denna ålder äter på natten och det måste ju ändå klassas som normalt (även fast vi valde att vänja av vår son vid 8mån - han sover för övrigt 19-07 från utan uppvak från det) men att medvetet utöka målen ist för att arbeta för att eliminera dem känns för mig (observera - för mig) väldigt orimligt. Många uppvak och oroliga nätter beror ofta på andra faktorer när barnen börjar närma sig 1år och det brukar faktiskt vara föräldrars lathet som gör att man slänger åt dem en vällingflaska etc, det är ju jobbigare att ta tag i problemet ;-) återigen så gäller ju detta normalviktiga barn som äter bra på dagen vilket jag inte har en aning om din dotter gör eller ej.

Svar: Eftersom du verkar så påläst borde du även veta att bröstmjölk inte ger karies. Som sagt så gör jag det jag tror är bäst för min dotter just nu. Jag följer hennes signaler och ger henne det jag tror hon behöver och hon växer som hon ska och är nöjd och glad så det känns som att det jag gör är rätt. Vet inte vad du menar med föräldrars lathet? Personligen skulle jag aldrig låta min dotter gråta sig själv till sömns, som många gör för att vänja av dem med olika saker. Gråter min dotter är det av en anledning och då vill jag hjälpa henne.
Johanna Viklund

Caroline
2015-04-19 @ 07:46:37

Jag skulle heller aldrig låta min son gråta till sömns och givetvis vill jag också trösta och hjälpa när han är ledsen. Han får aldrig somna själv om han är ledsen/orolig/gnällig men han får inte heller mat i dessa fall, han får mig och min närhet ist. Jag vill också hjälpa honom att skaffa bra rutiner för det är inget de får självmant anser jag. Jag vet att bröstmjölk inte skapar karies men du pratade om att introducera ersättning nattetid i detta inlägg så det var det jag kritiserade :-) När jag pratar om lata föräldrar (påpekar dock inte att ni är det för jag känner er inte) så menar jag de som väljer den lätta vägen för mer sömn, vilken oftast är mer mat. Jag menar att för att ge goda rutiner för ett barn kanske man behöver några nätter där man måste vara vaken, trösta och pussa och visa att man är där och att tryggheten finns i föräldern och inte i maten i sig.

Svar: Personligen tycker jag inte att det är så konstigt att hon är hungrig vid den tiden. Många barn gör morgon då och föräldrarna får gå upp och göra frukost för att barnen är hungriga då de haft för lång nattfasta. Jag funderade på att ge henne ersättning istället för hon har inte sovit tillräckligt den tiden. Vi finns ju där för henne hela natten och har försökt på andra sätt men när hon inte ger sig och gråter stora tårar så förstår jag att det är något annat.
Jag såg inte var jag frågade om råd hur jag skulle göra med min dotter? Då behöver man heller inte kommentera och kritisera ett val vi gör. Vi gör hela tiden informativa val och behöver verkligen inte en okänd människa som berättar för oss hur vi ska göra. Fokusera du på ditt barn så fokuserar jag på mitt :)
Johanna Viklund

Caroline
2015-04-19 @ 10:32:11

Jag tog för givet att du var öppen för diskussion/argumentation då din blogg är öppen för kommentarer. Jag ser inte heller att jag någonstans gett dig några råd, något som är omöjligt för mig att göra då jag som sagt inte känner er och alla barn är individuella. Jag vill inte heller ge råd och det har inte alls varit mitt syfte, enbart att ifrågasätta och diskutera. Givetvis ska du fokusera på ditt barn och jag på mitt. Själv tycker jag dock att det både är roligt och lärorikt att ibland bli ifrågasatt, men det är tydligt att du inte är en sådan person (antagligen för att du har dåligt med motargument, det brukar vara den vanligaste orsaken). Lycka till med era nätter!

Svar: Jag orkar/vill inte diskutera något med en helt främmande person som inte tillför mig något. Jag har andra saker att lägga min tid på, så enkelt är det. Vet jag vem jag diskuterar med och känner att det är en givande diskussion tycker jag att det kan vara jättekul och ibland får man tom ett nytt sätt att se saker på. Men så är inte fallet nu så då vill jag inte slösa min tid. Med det sagt avslutar jag denna diskussion från min sida.
Johanna Viklund




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

jojohannas.blogg.se

Jag heter Johanna och är 27 år. Jag och min man fick vårt första barn den 2 juni 2014. Vår lilla familj består av mig, Nille (32 år), Ellie-Rose (0 år) och mopsen Freya. Här kan ni läsa om mitt liv som mamma och om min underbara dotter som är ögonstenen i mitt liv <3

RSS 2.0